Process och utfall i målrelaterad tidsbegränsad 
barnpsykoterapi med parallell föräldrakontakt

Kort presentation av Ericastiftelsens EPOS-projekt

Bakgrund: EPOS (The Erica Process and Outcome Study) bygger på tidigare studier av förändringsprocesser i barnpsykoterapi (Carlberg, 1996, 1997, 1999) och på en kunskapsöversikt gällande forskning om barnpsykoterapi (Boalt Boëthius & Berggren, 2000). Båda dessa projekt bygger i sin tur på de resultat som redovisats i internationell forskning.

Det övergripande syftet är att studera en typ av barnpsykoterapier med parallell föräldraterapi som kan bedrivas inom den öppna barnpsykiatriska vården. Inför ett ökat tryck på barnpsykiatrin krävs utveckling av tidsbegränsade och väl definierade behandlingsmetoder. Intresset riktas här både mot utfallet av terapierna (förändringar som kan fångas upp genom mätinstrument, frågeformulär och intervjuer efter avslutad terapi och under en uppföljningsperiod) och förändringsprocessen i barn- respektive föräldraterapierna. I en förlängning syftar projektet också till att fördjupa våra kunskaper om sambandet mellan process och utfall.

Undersökningsgrupp: Data har samlas in från sammanlagt 28 ärenden aktuella vid Ericastiftelsen, 4 BUP-mottagningar och vid 3 BUP-kliniker utanför Stockholm. In Danmark har 8 ärenden bedrivits. Den terapiform som har studerats kan beskrivas som "målrelaterad, tidsbegränsad, barnpsykoterapi med parallell föräldrakontakt". Terapierna har haft en frekvens av 1-2 gånger per vecka och en längd av 1-2 år. Föräldrakontakten har haft en frekvens av 1 gång per vecka eller minst var 14:e dag. Ramarna och mål för terapierna har formulerats så tydligt som möjligt vid terapistart. Barnen var vid terapistart mellan 5 och 10 år och bedömdes av respektive mottagning som lämpliga för terapiformen.

Genomförandet: En plan har utarbetats vad gäller gemensamma bedömningar av barnen vid terapistart och terapiavslutning (bl.a. barnpsykologisk utredning, DSM IV, HCAM–The Hampstead Child Adaption Measure och SDQ–Strength and Difficulties Questionnaire). Frågeformulär har distribuerats till terapeuter och föräldrar med ett intervall av ca. tre månader (bl.a. med fokus på viktiga teman och förändringar i och utanför terapierna under perioden).

Databearbetning: En kombination av kvantitativa och kvalitativa analyser av insamlade data görs. Metoden kan beskrivas som "fokuserade systematiska fallstudier" (Carlberg, 1999). Oberoende bedömare liksom konsensusbedömningar används.

Tidsplan: Studien påbörjades hösten 1999 med planering och utprövning av mätinstrument. Datainsamling påbörjades hösten 2000.

Etisk granskning: Projektet är etiskt granskat och godkänt av Karolinska Institutets regionala forskningsetikkommitté och andra berörda lokala etikkommittéer.

I ett angränsande projekt, Målprojektet, har barnen intervjuats före och efter terapin.

Ericastiftelsens forskning

Rapportering av projektet: Projektet redovisas i rapporter och artiklar i svenska och internationella tidskrifter.

Referenser:

Boström, P. (2008). Psykoterapeuters känslor i barnpsykoterapi. Psykologexamensuppsats, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Carlberg, G. (2009). Exploring change processes in psychodynamic child psychotherapy. The therapists’ perspective. In N. Midgley, J. Anderson, E. Grainger, T. Nesic-Vuckovic & C. Urwin (Eds.), Child Psychotherapy and Research. New Approaches and Emerging Findings. London: Routledge.

Carlberg, G., Thorén, A., Billström, S. & Odhammar, F. (2009). Children's expectations and experiences of psychodynamic child psychotherapy. Journal of Child Psychotherapy, 35:2, 175-193.

Maar, V., Poulsen, D., Dittmann, H., Gregersen, R. & Bentz, M. (2007). Terapeutisk alliance i forældrebehandling. Matrix, 24, 4-30.

Stenberg, E. (2007). Mål i psykodynamisk barnpsykoterapi. Psykologexamensuppsats, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Thorén, A. (2009). Att gå i psykoterapi - vad tycker barnen själva? Reflektioner före och efter individuell psykoterapi. Psykisk Hälsa, 1, 15-20.

Ekonomiskt stöd: Projektet har ekonomiskt stöd genom Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

Projektgrupp: docent Gunnar Carlberg, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Fredrik Odhammar och fil.dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut Agneta Thorén.