Att söka hjälp på Ericastiftelsen

Här kan du läsa om Sara* vars nioåriga son gått i terapi på Ericastiftelsen.

”Det började när Oscar gick i ettan. Han var våldsam och hamnade ofta i konflikter, både i skolan och hemma med sina syskon. Vi har tre barn – Oscar, nio år, Johan, sex år och Saga, ett och ett halvt. Jag tog kontakt med Ericastiftelsen efter en av de värsta månaderna i mitt liv. Min bror var svårt sjuk och dog samma månad som vår dotter föddes. Vi var osäkra på hur vi skulle göra – om barnen skulle besöka honom på sjukhuset den sista tiden? Om de skulle vara med på begravningen? Vi fick några råd från Ericastiftelsen men ingen tid för att komma dit. Konflikterna med Oscar eskalerade. Jag var mammaledig med Saga och var hemma och Oscar gick i skolan och på fritids. Det var en jättejobbigt tid. Till slut fick vi en tid för terapi. Första gången satt Oscar mest och läste serietidningar. Men sen började han prata mer och mer med terapeuten. Hon kändes mycket kompetent.

Vi är väldigt nöjda med bemötandet på Ericastiftelsen. Det kändes inte alls som att gå till någon stel institution. Väntrummet är mysigt och lokalerna är fina. Jag och min man gick också i samtal varje vecka. Det var viktigt, så att Oscar inte trodde att det var honom det var fel på. Ofta handlade våra samtal om rätt banala saker, som att gå upp tidigare på morgnarna. Vi pratade också om alla uppbrott och separationer som Oscar har upplevt i sitt liv. Det är sånt som vi inte hade tänkt på, men som säkert har påverkat honom. Till exempel bodde vi utomlands två år när Oscar var liten. Sedan har vi flyttat så han har tvingats byta dagis två gånger. Jag vet inte om det var orsaken till hans aggressivitet men det var kanske en av förklaringarna.

Oscar hann gå åtta gånger hos Ericastiftelsen innan sommaren. När skolan började igen till hösten märkte vi en stor förändring. Jag vet inte om det var terapin eller om han bara mognade, men han är idag lugnare, har fått en ny självmedvetenhet. Bara en sån sak som att han har börjat berätta om vad som händer i skolan. Vi ser också en tydlig skillnad på hans teckningar. Oscar är väldigt duktig på att rita, det är hans styrka och de andra i klassen ber honom ofta att rita saker. Förr gjorde han alltid väldigt svarta krigiska teckningar utan sammanhang. Den positiva utvecklingen för Oscar och vår familj har verkligen hållit." 

*(Namnen i texten är fingerade)

Vilka kan söka hjälp?

Vi tar i första hand emot barn till och med 7 års ålder och deras föräldrar samt ungdomar 16–24 år i Stockholms län.

Föräldrar kan söka för barn i alla åldrar och få råd för egen del i föräldrarollen.
Vi har inte möjlighet att ta emot alla som söker, utan hänvisar vid behov till andra vårdgivare.

Ungdomar 16-24 år

Från och med januari 2010 kommer en patientavgift enligt SLL:s landstingstaxa att tas ut för patienter över 18 år.

Hur söker man?

Föräldrar och ungdomar söker själva utan remiss genom att ringa till oss. Vi tar helst inte emot anmälningar per e-post.

Vid behov av akut hjälp hänvisas du som ej fyllt 18 år på dagtid till närmaste BUP-mottagning, på kvällar, nätter och helger till BUP:s akutmottagning, telefon 08-616 69 00.

De som har fyllt 18 år hänvisas vid behov av akut psykiatrisk hjälp till S:t Görans sjukhus, telefon 08-672 25 00.